Kokosmjölk nyttigt eller onyttigt

Den smakar exotiskt — som inget annat från växtriket. Men på senare år har kokosnöten också fått uppmärksamhet för sina hälsofrämjande egenskaper. Är kokos verkligen så himmelens nyttigt, och varför i sådana fall? Wellness reder ut kokostermerna i palmdjungeln.

Det började som en träningsfluga sommaren Kända kvinnor som Madonna och Rihanna läskade plötsligt sina kroppar med kokosvatten efter träningen, och snart klunkade halva Hollywood vattnig kokos på flaska. Inte för att kokosvatten smakar gott, men för att det påstods kunna återfukta kroppen bättre än annan dryck.

Kokosvatten är den klara vätska som, om kokosnöten får mogna, så småningom stelnar till en vit massa. Den råvaran blir sedan bland annat kokosfett och kokosflingor. Kokosvattnet består till 95 procent av vatten, resten är näringsämnen och mineraler som vitamin B, C, fosfor, kalcium och zink.

Flera forskare, bland annat en grupp vid Whitworth University, har undersökt om kokosvatten hjälper till att återställa vätskebalansen bättre efter fysisk aktivitet än andra typer av sportdrycker. Men ingen har ännu sett någon större skillnad mellan kokosvatten och klassisk sportdryck med tillsatta elektrolyter som Mat och Bakning och kalium.

En hälsofördel med kokosvatten jämfört med industriellt tillverkad sportdryck är förstås att det är helt naturligt. Om kokosnöten får mogna blir kokosvattnet mer tjockflytande och mjölklikt, det är äkta kokosmjölk. Men den kokosmjölk vi kan köpa på burk i matbutiken är oftast kokosnötsextrakt utblandat med vatten.

Kokosmjölk är ett krämigt och gott alternativ till mjölk och grädde i matlagningen, dessutom helt mjölk- och laktosfritt för den som har en känslig mage. Fetthalten kan variera men ligger oftast kring 25 procent. Kokosmjölk är rik på bland annat kalium, järn, magnesium och fosfor.

På de flesta burkar framgår hur stor andel av innehållet som kommer av kokosnöt och hur mycket vatten som är tillsatt. Och här gäller tumregeln: ju mer vatten, desto färre naturliga näringsämnen. Kokosnötens hårdnade frövita säljs finriven som kokosflingor.

Gör du din egen müsli kan ett par matskedar rostad kokos lyfta hela härligheten till nya, exotiska smakhöjder. Kokosflingor innehåller drygt 60 procent fett. Eftersom de sällan intas i några större mängder än på sin höjd en kokostopp ger de knappast kroppen några större doser av nyttigheter, även om de i sig är rika på bland annat kalium, fosfor, fibrer och folat.

Ett fett som framställs industriellt genom att pressa kopran — den torkade, feta frövitan inuti kokosnöten.