Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet. Den här artikeln presenterar resultat av forskning.
Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Det finns mycket som tyder på att sådant som händer tidigt i livet också får betydelse senare i livet.
Det är därför möjligt att tänka sig att insatser för att främja hälsa och undvika ohälsa eller behandla hälsoproblem i tidig ålder, kommer att reducera ohälsa senare i livet. Det är också tänkbart att detta kan komma att minska kostnaderna för ohälsa på nationell nivå.
Detta sätt att resonera var utgångspunkten i en amerikansk studie från Guyer med kolleger identifierade fyra olika hälsoproblem som innebär stora bekymmer för det enskilda barnet, och som kan komma att bestå genom hela livet. De fyra identifierade problemen är: passiv tobaksrökning, olyckor, fetma och psykisk ohälsa.
Men om tidiga insatser görs så kan problemen förhindras eller åtminstone mildras, och detta skulle individen tjäna på hälsomässigt både ur ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Dessutom skulle sådana insatser också innebära tydliga samhällsekonomiska vinster, enligt studiens resultat.
I artikeln framkommer att det finns ett starkt behov av noggranna undersökningar som gör det möjligt att studera hur sambandet mellan tidiga hälsofrämjande insatser och hälsa genom hela livet ser ut. Detta är viktigt av flera olika skäl, inte minst eftersom kunskap om vilka typer av hälsofrämjande insatser som med viss säkerhet faktiskt fungerar och har effekt behövs innan sådana insatser kan rekommenderas i större skala.
Samhället har så att säga inte råd att satsa på andra insatser än de som faktiskt fungerar. I undersökningen framkommer också att det är vanligt att det inte investeras tillräckligt mycket resurser på hälsofrämjande arbete i förskolan och grundskolan.
För Sveriges del verkar det nu lyckligtvis som att vinden har vänt något, vilket märks genom ökade satsningar i form av kommunala initiativ och genom riktade forskningsanslag. Kursen var uppbyggd på ett sådant sätt att deltagarna tog del av forskningsresultat om hälsofrämjande arbete i förskolan.
Därefter diskuterades forskningen i mindre grupper vid sju möten. I ett första steg behandlades innebörden av centrala begrepp. I ett andra steg diskuterades hur dagliga aktiviteter kan struktureras för att främja barns psykiska hälsa.
Fokus i diskussionerna var bland annat att skapa en positiv atmosfär för lärandet, lugn och ro, och på interaktion. I ett tredje steg betonades vikten av ett gott samarbete med föräldrar och förskollärarnas arbetssituation. Mellan mötena hade deltagarna i uppgift att konkret införa innehållet från de olika mötena i det dagliga arbetet.
Resultaten visar på tydliga förbättringar i arbetet med barnen.