Höjda skatter på sparande, investeringar, jobb och företagande ger lägre tillväxt och färre jobb. Därmed skapas sämre förutsättningar för välfärden. Det oroar, skriver vd Jan-Olof Jacke. Det senaste året har arbetslösheten vuxit till 9,7 procent, enligt SCB.
För att vända utvecklingen behövs starka företag som kan konkurrera internationellt och som vågar anställa. Sveriges väg tillbaka efter pandemin kommer att ledas av företagen. Mot den bakgrunden måste den senaste tidens krav på höjda skatter på företag och investeringar ses med stor oro.
Finansministern och andra ledande företrädare för regeringspartierna öppnar nu för att inte bara höja kapitalinkomstskatterna utan även öka skattetrycket i stort. De bortser från den grundläggande insikten bakom de senaste decenniernas framgångsrika skattepolitik: Att det är ekonomins långsiktiga förmåga att generera skatteintäkter, inte ett ensidigt fokus på skattesatser, som är viktigt för välståndets utveckling och finansieringen av välfärden.
En politik som inte ökar skatten på kakan utan istället fokuserar på att få kakan att växa har gett resultat. De offentliga inkomsterna har stigit kraftigt tack vare ekonomisk tillväxt och en skattepolitik som i flera delar utgått från den avgörande betydelsen av företagande och arbete.
Under de senaste tjugo åren har skattetrycket i Sverige minskat från drygt 48 procent till 43 procent av BNP. Samtidigt har skatteintäkterna i reala termer ökat med över miljarder kronor. Räknat per invånare är det en ökning med drygt 20 procent.
Resultatet är att välfärden har mer resurser idag, inte beroende på att skatterna har höjts utan för att ekonomin kunnat växa. Detta hänger i sin tur samman med en rad kloka skatteförändringar; exempelvis jobbskatteavdragen, RUT och ROT, slopade arvs- gåvo- och förmögenhetsskatter och sänkt bolagsskatt.
Ett bra exempel är beskattningen av ägarledda företag. De så kallade reglerna har de senaste femton åren successivt reformerats av flera regeringar och blivit allt rimligare. Antalet anställda i företag, inklusive dotterbolag, har ökat med mer än 50 procent sedan och är idag ungefär 1,5 miljoner.
Utdelningarna från företag har på senare år genererat skatteintäkter på 15—20 miljarder kr per år, att jämföra med cirka 3 miljarder kr per år innan reformerna inleddes Sammantaget har skatterna sänkts, men skattesystemet har också blivit betydligt bättre för arbete och företagande.
En större andel av den ekonomiska tillväxten har stärkt hushållens ekonomi och företagens investeringsmöjligheter. Detta har gynnat både den ekonomiska utvecklingen, individerna och företagsklimatet. Denna lärdom från de inslag i skattepolitiken som gjort det lättare både för företag och löntagare borde vara vägledande framåt.
Sett till det totala skattetrycket ligger Sverige fortfarande fyra procentenheter över genomsnittet i EU och nio procentenheter över genomsnittet i OECD.