Lagen om omhändertagande av berusade personer m. Majoriteten av alla frihetsberövanden sker med stöd av LOB. Omkring 60 personer lmb lagen om årligen [ 3 ] och nästan 90 procent placeras i polisarresttrots att detta enligt lagen ska vara det absolut sista alternativet.
Polisens möjlighet att omhänderta berusade personer har gjort stor nytta och tros ha räddat många människors liv. Lagen tillkom när förbudet mot offentlig berusning upphävdes på talet. Enligt Europakonventionen är enskild skyddad från godtyckliga frihetsberövanden.
Om en person omhändertas ska denne transporteras till den plats och enhet som bäst svarar mot dennes behov. Det kan vara tillnyktringsenhet [ förtydliga ] på polisstationen, eller annan vårdinrättning på sjukhus, socialtjänst eller anhörig.
Det sista alternativet är arrest. Den som omhändertagits ska fortlöpande ses till och ska så snart som möjligt underrättas om anledningen till omhändertagandet. Alkoholdrycker eller andra berusningsmedel, som påträffas hos den omhändertagne, ska tas ifrån denne och förstöras.
Samma gäller injektionsspruta, kanyl och föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk av narkotika. Minderåriga som omhändertas får inte låsas in. Den kritik som riktas mot lagen handlar främst om den godtyckliga tillämpningen, var personen placeras efter omhändertagandet, risker med att placeras i tillnyktringscellde negativa konsekvenser registreringen av omhändertagandet får för personen samt att omhändertagandet i efterhand inte kan prövas rättsligt.
En majoritet av alla frihetsberövandenöver 50 personer ca 65 år [ 14 ] och ca 62 år [ 6 ]sker årligen med stöd av LOB och lagen har kritiserats för att kunna användas för godtyckligt av polisen [ 6 ] [ 12 ] [ 15 ] [ 16 ] och för att tillämpningen skiljer sig i olika delar av Sverige.
Polismyndigheten har kritiserats av Justitieombudsmannen för att inte tillräckligt ha dokumenterat omhändertaganden. På grund av den bristande dokumentationen är det även svårt att veta om den lagstadgade ordning som finns efterlevs. Lagen tillämpas selektivt och det är främst ungdomar och personer ur lägre samhällsskikt som råkar illa ut.
Polisen har ingen laglig rätt att identifiera en person som inte är misstänkt för brott, men frihetsberövas enligt LOB. Diabetiker [ 24 ]epileptiker [ källa behövs ]narkoleptiker [ källa behövs ] och personer med vissa neurologiska sjukdomar [ förtydliga ] [ källa behövs ] riskerar att bli tagna för alkoholberusade, omhändertas och låsas in då låg insulinkänning och sömnliknande anfall kan ge liknande symtom som berusning.
I fallet diabetessjuka har intagna i extremfall avlidit till följd av omhändertagning enligt LOB. Rätten för den omhändertagne att få lagligheten av ett omhändertagande prövat i domstol diskuterades vid tillkomsten av LOB men infördes aldrig. Antalet polisrapporter om LOB-ingripanden har i vissa fall använts som underlag för att dra in utskänkningstillstånd.
En utredning år på uppdrag av justitieminister Laila Freivalds föreslog flera ändringar, bland annat att alkoholutandningsprov ska få tas på den omhändertagne för att bedöma vederbörandes tillstånd, och även för att avgöra om det över huvud taget föreligger grund för ett omhändertagande.
Ett samverkansprojekt mellan Region Stockholmpolisen och länets kommuner under år ledde till flera insikter, bland annat att fler omhändertagna bör få vård. I Danmark kan den som har blivit omhändertagen få det prövat i domstol och då ligger bevisbördan på polisen att visa att den intagna var kraftigt berusad.