Sötvatten Publicerad: Biologiska effekter av kemiska bekämpningsmedel i vatten är dåligt kända. Trots att dessa ämnen medvetet sprids på åkrar och hamnar i vattendragen i jordbrukslandskapet. Nu utvecklar forskare på SLU kunskapen om hur bekämpningsmedel påverkar vattenlevande organismer och viktiga ekosystemprocesser, samt hur man kan mäta dessa effekter.
Bekämpningsmedel används i jordbruket för att minska effekter av skadegörare på grödorna och för att öka skördarna. Samtidigt kan de påverka andra organismer, så kallade icke målorganismer, i bland annat vattendrag, diken och dammar. Fotosynteshämmande ogräsmedel kan till exempel även skada vattenlevande växters och algers fotosyntes, medan insektsmedel kan ha negativa effekter också på vattenlevande insekter, andra ryggradslösa djur och på fisk.
Även medel mot svamp kan störa vattenekosystemet eftersom svampar fungerar som föda för många organismer och även står för nedbrytningen av organiskt material, exempelvis växtrester och ved. SLU övervakar sedan på uppdrag av Naturvårdsverket bekämpningsmedel i vatten och luft.
Varje år tas fler än vattenprov från sex olika vattendrag i jordbrukslandskapet emot och i dessa mäts veckovisa halter av drygt olika bekämpningsmedel. Områdena som vattendragen dränerar representerar de stora jordbruksområdena och olika marktyper i Sverige.
Resultaten från miljöövervakningen — visar på att det i genomsnitt finns rester av 9 till 18 olika bekämpningsmedel i ett vattenprov. Vid enstaka tillfällen kan ett vattenprov innehålla fler än 35 olika bekämpningsmedel. Dessa toppar i bekämpningsmedelskoncentrationer inträffar ofta under försommaren, men även under hösten.
I samband med koncentrationstopparna överskrids ämnenas riktvärden regelbundet figur 1. Ett riktvärde är den koncentration av ett ämne där inga effekter på vattenlevande organismer kan förväntas. Figur 1 visar att det varje år hittas mellan 10 och 27 ämnen som överskrider sina riktvärden, och att antalet överskridanden tenderar att öka med tiden.
Detta är delvis är en följd av sänkta detektionsgränser för vissa ämnen med låga riktvärden. Figur 1. Antalet ämnen som tangerat eller överskridit respektive riktvärde samt andel ytvattenprover där minst ett ämne tangerar eller överskrider riktvärdet.
Resultaten inkluderar ytvattenprover från fyra bäckar och två åar, — Från och med räknas spårhalter över riktvärdet med bland fynden. Figur 2. Summan av toxiska enheter för alger, vattenloppor och fisk, beräknade för samtliga vattenprover från miljöövervakningen för åren till i förhållande till EU:s Uniform Principles.
EU:s Uniform Principles anger en gräns för vilka akuta halter i miljön Diverse frågor kan accepteras i förhållande till substansens giftighet för respektive organismgrupp.